Frihet till religion

Det danska fallet med den 8-åriga dottern som inte får träffa sin pappa om han inte avhåller sig från kyrkobesök är upprörande ur många synvinklar. Det är förvånande att det bara är i Dagen jag finner en artikel.

Men det är ju just precis till denna punkt många ateister vill driva sin s k religionsfrihet. Föräldrar ska inte ha rätt att påverka sina barn. Kyrkorna ska inte få undervisa barn. Gudstjänsterna ska vara barnförbjudna.

Ungefär så hade man det i Sovjetunionen.

Det handlar ju inte ett dugg om barnet eller barnets bästa. Detta är en strid mellan människor där man använder religionen för att nå sina syften. I detta fall mamman som vill hindra pappan från umgänget med dottern.

Religionsfientliga hakar på, trots psykologutlåtande om att flickan inte far illa, beslutar man att flickan inte får delta i kyrklig verksamhet om umgängesrätten ska bestå.

Sånt här visar på hur barn används i strider mellan två f d älskande. Det visar på hur religionskritiker tar varje tillfälle i akt. Det visar på vilka fördomar som råder om vad som föregår i kyrkliga lokaler.

Sådant jag gång på gång fört fram, men ingen riktigt förstått allvaret i. Nu är det hela ett faktum i Danmark. Det kommer även till Sverige. Det kan ligga nära att kristna föräldrar fråntas vårdnanden av sina barn om de inte avsäger sig sin tro. Precis dit religiondfientliga vill driva det.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Frihet till religion

  1. Herta skriver:

    Jag tycker idag att det är så att det finns en allt större förståelse för religionens roll för människor. Människor som tidigare har”skrattat” åt den kristna delen av Sverige , kan idag visa stor respekt och förståelse för människor från andra länder som utövar sin tro och som vill göra det även när de kommer till Sverige.

  2. Herta skriver:

    Jag menar att människor idag visar respekt oavsett vilken religion som personen ifråga tillhör.

  3. Krukan skriver:

    Det kanske bara är Dagen som tar upp det för att det egentligen är en icke-fråga?För det är väl fortfarande så att den förälder som har vårdnaden om barnet också är den som avgör vad som är bra och inte bra för barnet. Hade förhållandet varit det motsatta, att mamman var medlem i tex Livets ord och hängiven kyrkobesökare tillskillnad från pappan, så borde mamman fortfarande kunna neka pappan att denne skall få ta med barnet till en ”ateistisk förening” – även om barnet tyckte det var väldigt roligt och trivdes bra där. Har man ensam vårdnad så har man juridisk rätt och skyldighet till att bestämma över sitt barns val av religion, skola, sjukvård och andra aktiviteter.Eller hur menar du annars att det (eller av vem) skall avgöras vad ens barn skall få och inte få göra om inte av den förälder som har vårdnaden om barnet?

    • kyrksyster skriver:

      Barnet har rätt att ta del av båda föräldrarnas värld. Finns det umgängesrätt måste det vara ett umgänge i den värld föräldern lever. En förälder kan aldrig undvika att påverka ett barn. Om det vore möjligt så skulle barnen bli zoombies.Anser man att barnet påverkas negativt av den miljö den andre föräldern lever i, ja då får man väl strida för att umgängesrätten upphör. Och det är väl vad mamman gör i det här fallet. Det är hennes rätt. Men frågan är väl om hon verkligen har belägg för att barnet far illa. Det låter snarare som om hon använder kyrkobesöken för att inskränka pappans umgänge.Och i det hakar ateisterna på.

  4. nologo skriver:

    Håller med både Herta och Krukan. Det är ju faktiskt så att föräldrarna (eller den som är vårdnadshavare) har rätt att bestämma över barnet och det kan vara både åt den ena eller det andra hållet. Kanske lika fanatiskt vilket håll det än drar emot. Jag utläser inget religionsmotstånd överhuvdtaget i det du skriver om artikeln utan istället ett maktutövande mellan ett separerat par. Jag tror också att människor generellt genomskådar detta.

    • kyrksyster skriver:

      Självklart handlar detta i första hand om en maktkamp mellan två före detta älskande. Det är det som gör det så upprörande.Men i kölvattnet kommer religionsmotståndet. Vilket ypperligt tillfälle.Det är knappast troligt att det skulle godtas om mamman istället krävt att pappan skulle besöka kyrkan de söndagar han har hand om barnet…

  5. Krukan skriver:

    ”Barnet har rätt att ta del av båda föräldrarnas värld. Finns det umgängesrätt måste det vara ett umgänge i den värld föräldern lever.”Ensam vårdnad innebär just att man ensamt beslutar om flera frågor, däribland religiös tillhörighet. Det finns då således ingen anledning för modern att tvingas acceptera att barnet utsätts för en viss religiös pådyvlan bara för att fadern tycker det är trevligt i kyrkan. Jag är också ganska säker på att tongångarna hade varit annorlunda om fadern hade velat ta med barnet till en moské. Eller vad tror du?

    • kyrksyster skriver:

      Du menar att det lättare hade accepterats om han tagit flickan till en moské? Det är möjligt, jag vet inte…Religiös tillhörighet är en sak. Svenska kyrkan t ex döper inte barn om inte föräldrarna är överens om det. Det finns också ett nytt fall där man inte beviljat utträde eftersom föräldrarna inte varit överens.Men att besöka en kyrka är inte samma sak som medlemsskap.Visst innebär ensam vårdnad att ensam ta de stora besluten. Men knappast vilka dottern ska umgås med i faderns sällskap(så länge hon inte far illa), inte vilka lokaler de ska besöka… Ingen skulle tyckt att mamman hade rätt om hon förbjöd pappan att ta med flickan och lära henne rida… eller träffa ett gäng författare…eller gå på hockey… Saker som kan vara betydligt mer omtumlande och omvälvande än att delta i en pysselgrupp i Pingstkyrkan…

  6. nologo skriver:

    ”Men i kölvattnet kommer religionsmotståndet.” Nej, jag tror faktiskt inte det. Om det nu varit SverigeDemokraterna, vad hade man tyckt då? En idéströmmning som en annan… det gäller en påverkan som den juridiske ansvarige partern inte gillar och som man motsätter sig. Rätten finns hos vårdnadshavaren. Oavsett om det gillas eller inte gillas av omvärlden.

    • kyrksyster skriver:

      Vad gäller SD så måste väl även det handla om hur flickan mår i sammanhanget. För att jag mår illa av deras ideologi, får jag ju inte tappa huvudet och begära att deras barn ska omhändertas.Försöker de uppfostra henne till nazist, ja då är det en fråga om umgängesrätten. Inte en fråga om att villkora umgänget. För faderns ställningstagande påverkar ändå barnet, oavsett om hon får träffa hans vänner eller ej.Så frågan återkommer hela tiden… kan det anses skadligt för ett barn att stå under kristet inflytande? Om svaret är ja ska pappan inte ha umgänge med sitt barn. Men då vet vi vad klockan är slagen.

  7. Krukan skriver:

    ”Religiös tillhörighet är en sak.”Men fortfarande, om modern inte sympatiserar med den religion som fadern gör, så måste väl ändå modern få ”skydda” sitt barn från sådana värderingar?Visst, fadern kommer säkert att påverka henne ändå och tala om hur bra det är att vara kristen, men jag tycker nog det är skillnad på att aktivt ta med barnet till en kyrka och att själv berätta om kyrkan/kristendomen.Och av ditt resonemang nedan med ”nologo” så kan man ju också uttyda att bara flickan mår bra och har det roligt när hon följer med pappan på medlemsmötena hos Sverigedemokraterna, så har mamman inget att säga till om. Utan det bara om det ”anses skadligt” skall pappan inte få ta med barnet, modern har ingen talan alls. Det låter helt bisart att man som vårdnadsinnehavare inte skall få bestämma vad ens barn skall få utsättas för.Och sen tror jag inte riktigt man kan anse att ”vi synger og fester og får god mad, og de er rigtigt flinke i kirken’. ‘Vi skal også indimellem bede bønner sammen'” är detsamma som att bara ta barnet till en liten oskyldig ”pysselgrupp”. Hur tycker du själv, är att sjunga psalmer och be böner något som vårdnadsinnehavaren borde ha något att säga till om utifrån att denne har full rätt att besluta över sitt barns val av religiös uppfostran?

    • kyrksyster skriver:

      Tar pappan med barnet på SD-möten tycker vi det är stötande. Det är lockande att förbjuda det. Men frågan är om vi kan det… isåfall måste umgängesrätten inskränkas. Antingen dras in helt p g a faderna extrema åsikter och livsstil eller umgänge bara tillåtas i socialarbetares närvaro. Sådant händer ibland.Men att vara pingstvän är inte speciellt extremt. Här handlar det inte om en oacceptabel människosyn, risk för att dras in i terrorism… Men det handlar om en bitter moder som försöker slå en spricka mellan far och dotter. Och snabbt är man framme och utnyttjar situationen för att stämpla pingströrelsen som olämplig… ”Sjunga psalmer o be böner” är tydligen likställt med värsta hjärntvätten.En förälder som nekar sitt barn att delta i sin fars religion – i synnerhet i denna form – bör ifrågasättas som vårdnadshavare. För det är inte barnets bästa – utan hatet som styr.

  8. Krukan skriver:

    ””Sjunga psalmer o be böner” är tydligen likställt med värsta hjärntvätten.En förälder som nekar sitt barn att delta i sin fars religion – i synnerhet i denna form – bör ifrågasättas som vårdnadshavare. För det är inte barnets bästa – utan hatet som styr.”Fortfarande, modern har ensam vårdnad och rätt att avgöra sitt barns religiösa uppfostran. Låt säga att hon följer valfri annan som hon också vill att hennes barn skall följa. Varför skulle hon då behöva acceptera något som går emot hennes övertygelse? Kan du motivera det med något annat än att ”det är inte så farligt att gå i kyrkan/be böner/sjunga psalmer/tala i tungor/m.m.”?För du måste väl ändå medge att gå i kyrkan, sjunga psalmer o be böner är att praktisera sin religion, eller? Och nej, att vara pingstvän är inte en acceptabel människosyn för många. Homfobhat, nedvärdering av kvinnor, m.m., m.m. Att vilja hålla sitt barn undan sådana värderingar ”är inte speciellt extremt” så att säga.Sen att modern använder detta för att göra det svårare för fadern att besöka dottern är en annan sak, men sakfrågan är fortfarande den samma. Varför anser du att föräldern med ensam vårdnad inte ska få avgöra sitt barns religiösa uppfostran, trots att hon har laglig rätt att göra så?

    • kyrksyster skriver:

      Man har faktiskt inte laglig rätt till vad som helst bara för att man har ensam vårdnad. Man kan förlora vårdnaden om man är rigid vad gäller barnets umgänge med fadern.Men här avslöjar du ju tydligt din underliggande mening.”Och nej, att vara pingstvän är inte en acceptabel människosyn för många. Homfobhat, nedvärdering av kvinnor, m.m., m.m. Att vilja hålla sitt barn undan sådana värderingar ”är inte speciellt extremt” så att säga.”Du avslöjar din syn på ett sammanhang du antagligen står utanför. Det är här hela det skumma ställs på sin spets.Antingen står man för att kristen fostran är av ondo och då ska pappan inte ha umgängesrätt. Men då har man gjort en mycket kontroversiell åtgärd. Det vill man ju inte stå för. Nejdå… vi är ju så toleranta och vidsynta(så länge man tycker som oss).Därför vill man pressa fram att pappan ”frivilligt” ska avstå från att föra sin tro vidare till sitt barn. För då har man varit human tycker man.Det vanliga är att då backar de kristna. För i den kristna ideologien ligger att hålla sams, inte vara till anstöt, förstå… älska o s v. Men det är inte alltid det rätta att lämna arenan fri. I synnerhet inte då man med sitt backande ger fördomar och illvilja spelrum.Jag delar inte pingströrelsens alla trossatser eller värderingar. Jag känner mig inte hemma i deras gudstjänstform. Mina egna barn fick inte gå till deras verksamhet eftersom de ifrågasatte deras dop. (Men vi var två vårdnadshavare om det beslutet)Men att anse miljön skadlig är trams.Men vet du, jag tror faktiskt att om hon hade en extrem tydlig livsåskådning som hon enögt ville att hennes barn skulle följa, skulle hon bli ifrågasatt som vårdnadshavare. Men så länge det bara är allmän ateism så är det ok. Även om denna ateism skulle vara extrem.En god vårdnadshavare vill ge sina barn inblick i mycket, skapa ett öppet förhållningssätt. Men det kan man kanske inte när hatet tagit över.

  9. Krukan skriver:

    Nej man har inte laglig rätt till allting bara för att man har ensam vårdnad, men att avgöra sitt barn val av religiös uppfostran är ett val som man har laglig rätt att göra.Denna rätt infinner sig även om modern är ateist, budist, katolik, kristen, jude, muslim, m.m. och vill uppfostra sitt barn i den livsåskådningen, oavsett vad föräldern med umgängesrätt har för religion. Så åter igen har du missat hela resonemanget. Det handlar inte om att pappan är kristen (eller tillhör någon annan valfri religion), utan att mammam är den som har vårdnaden som inbegriper rätten att välja religiös tillhörighet/uppfostran. Vilket är också varför ditt försök att ställa saken på sin spets med en fråga om ”kristen fostran är av ondo” blir så felaktig och helt irrelevant.Du säger först ”att vara pingstvän är inte speciellt extremt”. Jag säger då att man visst kan anse att deras människosyn kan anses extrem (och är extrem för många) vad det gäller deras syn på homosexualitet och kreationism. För många människor är en sådan människosyn inte ok eller något som man skulle vilja att ens barn tar efter. Och nej, det har inget med hat att göra. Är det första gången du hör denna åsikt?Vi får väl se vad som händer. Pingströrelsen med ideologin om att ”hålla sams, inte vara till anstöt, förstå… älska o s v.” vill ju genom Danske Kirkers Råd ta fallet till Europadomstolen och hoppas givetvis att få en dom som tvingar modern att låta barnet gå i kyrkan med fadern. Vi får hoppas Dagen följer upp detta.

    • kyrksyster skriver:

      Återigen så måste jag säga att antingen måste barnet få ta del av faderns livsåskådning – vilken den nu må vara – och vad vi nu må anse om den. Är den för anstötlig ska han inte ha umgängesrätt.Det går inte att villkora umgänget med ”barnet ska inte få del av denna värld, inte ana den, inte påverkas av den”. Föräldrar påverkar sina barn utan ord om orden förbjuds.Antingen accepterar man att fadern är pingstvän och att det leder till påverkan på dottern. Eller så anser man det oacceptabelt och drar in umgänget.Allt annat sliter barnet i stycken.

  10. Krukan skriver:

    Men herre min get. Självklart kommer barnet att ta del av faderns livsåskådning och ingen säger att fadern inte skall få tillbringa tid med barnet för att han är pingstvän. (Men visst, om pappan endast vill träffa sin dotter om han får ta med henne till kyrkan så kan man fråga sig vilket intresse pappan egentligen har för sin dotter).Modern med ensam vårdnad har, vad jag förstår, också rätt till att avtala med fadern hur umgänget skall gestalta sig (http://www.famratt.com/vardnad/umgange/vbu_umg_vhvansvar.htm) utöver rätten att bestämma religiös tillhörighet:”Umgängesföräldern kan bestämma hur umgänget skall gestalta sig, men vårdnadshavaren (boföräldern) har fortfarande den formella bestämmanderätten. Vårdnadshavaren torde även ha möjligheter att ge särskilda föreskrifter för umgängets utövande.”Så nej, det går inte att villkora bort att barnet inte skall få ta del av faderns värderingar, men det går troligen att villkora bort att själva umgänget sker i en pingstkyrka med tillhörande religiöst drivel.En fråga. Utifrån att du nu vet att modern med ensam vårdnad har laglig rätt att bestämma sitt barns religiösa tillhörighet och att hon antagligen har rätt att bestämma hur umgänget skall gestalta sig, vad tycker du modern med ensam vårdnad egentligen har att säga till om i detta fall?

    • kyrksyster skriver:

      Du delar upp frågan i delar och smälter ihop delarna igen i en annan form.Dels ifrågasätter du lämpligheten i att barnet ska få påverkas av pingströrelsen.Dels ifrågasätter du att fadern med umgängesrätt men utan vårdnad ska få påverka sitt barns andliga utveckling.Ensam vårdnad innebär aldrig totalitet. Modern kan bestämma över om barnet ska vara medlem eller ej i pingströrelsen, men inte över faderns inflytande. Så länge han har umgängesrätt.Man kan inte göra om en människa. Fadern är den han är och också sin dotters far. Accepteras inte det ska umgänget dras in.Det är valet.

  11. Krukan skriver:

    ”Dels ifrågasätter du lämpligheten i att barnet ska få påverkas av pingströrelsen.”Nej jag undrar helt enkelt varför modern med ensam vårdnad inte enligt dig skall få utnyttja sin lagliga rätt att bestämma över sitt barns religiösa uppfostran. Att det är just pingstkyrkan är helt sekundärt.”Dels ifrågasätter du att fadern med umgängesrätt men utan vårdnad ska få påverka sitt barns andliga utveckling.”En halmgubbe så det skriker om det. Fadern åsikter kommer att påverka barnet, har aldrig sagt något annat. Frågan är om det skall anses vara en rättighet att ta med barnet till kyrkan med bönenmöten och psalsjungande, m.m., trots att det går helt emot moderns vilja vad det gäller dotterns religiösa uppfostran. Så åter igen. Utifrån att du nu vet att modern med ensam vårdnad har laglig rätt att bestämma sitt barns religiösa tillhörighet och att hon antagligen har rätt att bestämma hur umgänget skall gestalta sig, vad tycker du modern med ensam vårdnad egentligen har att säga till om i detta fall? Vad anser du HON har för rättigheter?

    • kyrksyster skriver:

      Förstår inte vad tror att du uppnår med att bli otrevlig i tonen när du inte lyckas övertala mig?Jag kan bara ge dig samma svar om och om igen. Ensam vårdnad innebär inte att man har en totalitär ställning. Skulle det bli tal om dop och medlemsskap har hon vetorätt. Men hon kan knappast förbjuda sin dotter att i sin fars sällskap besöka en kyrka… en synagoga eller moské, så länge man inte anser att detta skadar henne. Hon kan knappast hindra honom från att ta henne på bio, på hockey eller till djurparken även om hon av någon anledning inte tycker sådant är ok. Likaså kan hon inte bestämma vilken musik dottern ska lyssna till i faderns sällskap. Även om hon anser sig värna dotterns musiksmak.Nej, hon kan inte bestämma över hur umgänget ska gestalta sig så vida det inte finns inskränkningar p g a t ex tidigare våld… missbruk… kriminalitet. Då kan sociala myndigheter bestämma att umgänget ska ske under givna villkor.

  12. Krukan skriver:

    ”Förstår inte vad tror att du uppnår med att bli otrevlig i tonen när du inte lyckas övertala mig?”Kan inte riktigt se var jag har varit otrevlig. Men visst, jag ogillar skarpt när personer, som du gjorde, försöker tillskriva mig åsikter jag inte har. Därav talet om halmgubbe. Jag tycker nog heller inte att jag försöker övertala dig, det jag däremot med svårighet har försökt att få ur dig är vilka rättigheter du anser modern har i detta fall.Och uppenbarligen går det att neka fadern att besöka kyrkor för att delta i religiösa aktiviteter med barnet, det är ju precis det som Statsforvaltningen i Syddanmark har gjort. Så nånting måste det ju basera sitt beslut på. Konstigt för övrigt att du jämför kyrkobesök med tillhörande böner & psalmsånger med att gå på bio, hockey eller till djurparken, det är ju inte som att dessa har någon central trosats som de vill pådyvla besökarna… Eller har du varit på en sådan hockeymatch? Val av religion däremot har hon som sagt laglig rätt att avgöra för sitt barn. Och det har för den delen inte bara handlat om att ”besöka en kyrka”, hon har ju aktivt deltagit i både böner och sånger, eller hur? Men det är väl lika bra att vi inväntar vidare utveckling i fallet. Vi får helt enkelt invänta och se var det slutar. Ha det!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s