När kyrksyster blev jagad av polisen

Trollan berättar om när hon blev haffad av polisen…

Märkligt nog har jag aldrig blivit stoppad. Det säger inget om hur jag håller hastigheten, snarare något om hur liten risken är. Har heller aldrig fått blåsa…

Men en gång för många år sen när jag arbetade i en liten stad där alla kände alla blev jag utsatt av en polis. Det var en morgon och jag var på väg till församlingshemmet där jag hade mitt arbetsrum. Den största delen av min arbetstid ägnade jag då åt barnverksamhet. Men på en gata i stan mötte jag polisbilen och jag kände ju igen polismannen som en pappa till barn i verksamheten… och som revykung i den lilla stan. Han passerade och gjorde en snabb u-sväng bakom mig såg jag i backspegeln. Jag körde vidare och han följde efter… jag tog av vid en tvärgata… han efter… jag körde in på parkeringen… han var efter. Jag körde in i en parkeringsficka och han stannade så att han blockerade min eventuella utfart! På darriga ben tog jag mig ur bilen… då hade tankarna malt en hel del… vad sjutton hade jag gjort… och så just den polisen också.. hu vad pinsamt!

Han rullade ner rutan… ett stort flin över hela ansiktet… medan jag var säkert högröd och likblek samtidigt…

”Du… finns det någon plats kvar i tre-årsgruppen? Min lilla dotter du vet…”

Han hade väldigt roligt.

 

Ett mer allvarligt möte med polis finns här.

Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till När kyrksyster blev jagad av polisen

  1. Trollan skriver:

    Haha, han var lite kul – fast det är de bara om de terroriserar andra och inte mig. Tack för din berättelse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s